Skam den som ger sej…
Jaá så heter det ju. Och stämmer gör det också.
Blev något fel på bloggen så jag inte har kunnat komma in på år och dar….men nu går det igen. Tjoho, hurra, jippi……
Har hänt en hel del sen sist. Den riktiga hösten är här med regn och blåst.
Vi har varit på Ullared med jobbet i 2 dagar, trevligt var det verkligen….men annars inte riktigt min grej. Kurser har lidit mot sitt slut, nu väntas det det våren på nya.
Börjat nya schemat på jobbet. Legat i 2v med jätte förkylning.
Vi har spårat en hel del, vi hargått stadsvandringar, kört en hel del lydnad (för skoj skull)
inte startat några tävlingar inte. Känner att det är osäkert o de blir fler för Dina och mej. Hon börjar kännas lite sliten, små krämpor här och där, lite stel…jaá helt enkelt börjar åldern ta ut sin rätt. Med tanke på hur sjuk hon varit till och från.
Men men vi tränar och kör så länge hon tycker det är skoj. Man vet ju aldrig vad som händer. Den som lever får se…..
Annars kryper man in i sin vrå med tända ljus och lite mys nu. Det är något speciellt med hösten. På något sett blir det mer tillåtet att bara vara. Behöver inte ske saker hela tiden…..underbart.
Och julen närmar sej med stormsteg….jippi. Snart får vi plocka fram adventsljusstakarna och tomtarna….hurra vad härligt. Ser verkligen fram mot det.
Nu ska jag fixa lite är hemma. Återkommer snart.
Kramizar Lotta!
